tisdag 10 februari 2015

Att varje dag
måste gå ut,
utan att ha ätit
utan riktiga kläder
bara för att kanske komma 
soptippen och leta
efter iallafall något att äta.
Kanske något att 
sälja till och med.
Få pengar på 
ett eller annat sätt.
Inte kunna uppnå
drömmar man
verkligen vill. 
Inte kunna gå i skolan
och varken lära sig 
läsa eller skriva.
Det är inte så
jag vill att små barn 
ska behöva leva.

Min dagbok / Anna Sellgren 7A

Kisumu 3/2-2015
Idag vaknade jag av hunger igen. Magen värkte och jag kände mig tom i magen. Ett par gatubarn fick för sig att jag hade gömt undan pengarna, det hade jag ju inte. En kvinna gick förbi när jag låg i min tunna ryggsäck och skrek "chokora" till mig, det betyder skräp. Några utav gatubarnen började jaga mig med pangas-knivar och sa att dom skulle död mig om jag inte gav tillbaka pengarna. Jag var fortfarande rädd eftersom det händer nästan var dag att barn blir dödade. Jag sprang iväg så fort jag kunde och några utav killarna var fortfarande efter mig. Jag ramlade omkull och orkade inte ställs mig upp igen. Jag trodde det var kört för mig men när dom såg blodet rinnandes från mina händer och ben lät dom mig vara. Jag var fortfarande jätterädd. Denna natten får jag ytligare en gång sova på gatan tillsammans med de andra gatubarnen. Jag visste också att några av killarna som jagade mig sniffade lim och använde marijuana, det gjorde mig också rädd. För att få mat och pengar är ett väldigt vanligt sätt att sitt på gatan och tigga, det känns inte bra, jag gillar inte att varken stjäla eller tigga. Jag blev slagen av poliser för att jag av tvångs måste sitta på gatan och tigga, det var inget jag ville egentligen. Jag la mig i den tunna tygsäcken med darrande kropp och önskade att morgondagen blev bra. 

måndag 9 februari 2015

Anonym💗💋😏

Min dagbok 
I Kisumu 3/2 - 2015 
Idag vaknade jag av hunger igen. Min mage värkte och jag hade ont i hela kroppen. Jag gick till varuhuset för att få lite pengar. Oftast när man sitter där på gatan och tigger får man oftast elaka kommentaren av folk som går förbi. Medansvar jag gick dit åt jag snabbt upp brödet som jag hade hittat på marken. Ibland måste jag gå till marknaden och stjäla mat för att jag är så hungrig. Jag hatar att stjäla men jag måste för annars klarar jag inte mig. Ibland brukar de komma stora gäng med andra killar med pangas-knivar och försöker sno mina pengar. Dom säger: Om du inte ger oss pengarna kommer vi att döda dig. Jag blev rädd och visste inte vad jag skulle göra. Jag slet ur mig ur deras händer och sprang så fort jag kunde. Jag sprang tills jag inte orkade mer. De var inte den bästa dagen precis. Jag och mina vänner gick ner till varuhuset igen för att fortsätta med de vi gjorde. När de blev kväll och kallt var de dags att sova så gick vi och la oss på gatan, vi hade bara en tunn filt var att ha runt oss för att skydda oss mot kylan. De är alltid lika kallt varje natt! 



Att leva som gatubarn

Att vara barn
som bor på gatan
i hela sitt liv.
Känna sig ledsen
och rädd
varje dag.
Vara full av massor 
av drömmar man vet
inte kan uppnås.
Leva kallt
vara sjuk av många 
olika anledningar.
Det är inte så
jag vill leva mitt liv.

Stevens dagbok Rasmus

Steven vaknar och kollar efter sina kompisar och är rädd. Efter vi hade vaknat så gick vi och tiggde lite pengar och mat. Efter det så kom det så kom det tre andra gatubarn och ville ha mina pengar och den lilla maten jag hade samlat ihop. Dom sprang i full fart mot mig och en av dom hade en panga kniv. Men jag sprang och hade mina genvägar och komm undan. Sedan gick jag hem anfådd och va helt slut. Efter jag hade ätit så gick jag och la mig. Jag drömde att jag hade världens största och dyraste hus. Ägde Kina, dubai och ryssland. Jag hade 50 bilar. Hjälpte alla gatubarn och botade cancer

Martin__13😜